# Reumatoid artrit i fötterna: symtom och behandling

*2026-11-21*

> Reumatoid artrit börjar ofta i de små lederna i fötterna. Läs om symtom, diagnos och behandling – och när du ska söka vård.

Reumatoid artrit är en långvarig inflammation i kroppens leder. För många börjar sjukdomen i de små lederna, och det är ofta fötterna som märks först. Leder i tårna och mellanfoten kan bli svullna, ömma och stela, särskilt på morgonen. Reumatoid artrit i fötterna utvecklas ofta långsamt, och ju tidigare diagnos och behandling sätts in, desto bättre chanser har man att bromsa sjukdomen och skydda fötternas funktion. I den här artikeln går vi igenom symtom, varför fötterna drabbas, hur diagnos ställs, vilken behandling som finns och vad du själv kan göra.

## Symtom som ofta börjar i fötterna

Reumatoid artrit brukar börja med en inflammatorisk process, och inflammationen börjar vanligen i fötternas och händernas mindre leder. I fötterna är det oftast tålederna och lederna i mellanfoten som drabbas först. Sjukdomen kan komma i skov, det vill säga att perioder med symtom varvas med mer eller mindre symtomfria perioder.

Vanliga fotrelaterade symtom vid reumatoid artrit:
- Svullna leder i tårna och mellanfoten
- Ömhet, särskilt när du belastar foten
- Stelhet som är som värst på morgonen efter en natts sömn, eller efter lång inaktivitet
- Värme i de drabbade lederna

Svullnaden beror på att inflammationen ökar mängden vätska i lederna. Många personer med reumatoid artrit har också allmänna symtom, till exempel trötthet, allmänpåverkan och lätt förhöjd kroppstemperatur. Det orsakas av att inflammatoriska ämnen läcker ut i blodbanan.

## Varför fötterna drabbas och vad som händer om sjukdomen inte behandlas

Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom. Kroppens eget immunförsvar angriper ledens slemhinna, vilket startar en inflammation som sprider sig och kan skada brosk, ben och andra strukturer i leden. Om inflammationen inte dämpas kan skadorna leda till ledfunktionsnedsättning och felställningar. Eftersom man använder musklerna i de drabbade områdena mindre kan det också leda till muskelförtvining. Sjukdomen kan även orsaka benförlust.

Med tiden kan inflammationen sprida sig till större leder som knän, höfter, armbågar, axlar och halsryggen. Reumatoid artrit kan också drabba andra delar av kroppen än lederna, så kallade extraartikulära manifestationer. Exempel är reumatiska knutor, lungsäcksinflammation, hjärtsäcksinflammation, reumatisk lunginflammation och kärlinflammation. Sjukdomen ökar dessutom risken för hjärt- och kärlsjukdomar, inklusive blodpropp och hjärtinfarkt, eftersom inflammatoriska ämnen kan förvärra inflammation runt åderförkalkade hjärtkärl.

## Så ställs diagnosen

För att en diagnos av reumatoid artrit ska ställas måste personen uppfylla ett antal diagnostiska kriterier. Kriterierna berör storlek på lederna, förekomst av autoantikropparna reumatoid faktor och anti-CCP, inflammationsparametrar som CRP och sänkningsreaktion, samt hur länge personen har haft symtom. Man behöver inte ha alla symtom för att få diagnosen, och den avgörs av antalet symtom och hur allvarliga de är.

Medianåldern för insjuknande är 55–60 år för både kvinnor och män. Genetiska faktorer och rökning ökar risken att drabbas, och rökning förvärrar dessutom sjukdomsförloppet. Tre månader efter förlossning och under klimakteriet är risken för reumatoid artrit ökad.

## Behandling av reumatoid artrit

Den medicinska behandlingen består av att så tidigt som möjligt sätta in inflammationshämmande läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet, minskar lednedbrytning och motverkar funktionsnedsättning. Vanligast är behandling med så kallade DMARD-preparat (sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel). Kortison kan också användas och ger ofta en snabbare effekt än DMARD. NSAID eller paracetamol kan lindra symtomen, men de förebygger inte ledskada.

Fysioterapi kan ges som komplement till den medicinska behandlingen. Nyare läkemedel, så kallade Janushämmare – till exempel baricitinib (Olumiant), tofacitinib (Xeljanz) och upadacitinib (Rinvoq) – används också mot reumatoid artrit.

## Så vårdar du fötterna hemma

Även om den medicinska behandlingen är avgörande finns det mycket du själv kan göra för att avlasta fötterna i vardagen. Välj skor med bra stöd och tillräckligt med utrymme för tårna. Undvik trånga skor och höga klackar, eftersom de ökar trycket på framfoten och kan förvärra ömhet i lederna. Mjuka innersulor kan avlasta och göra det enklare att gå.

Tvätta och torka fötterna noga varje dag, och kontrollera regelbundet om det finns rodnad, svullnad eller skavsår, särskilt mellan tårna. Om du har diabetes samtidigt är fotvården extra viktig, eftersom diabetes kan påverka både känseln och blodcirkulationen i fötterna. Läs mer om hur du skyddar fötterna vid diabetes i vår artikel om diabetes och fötter.

## När du ska söka vård

Sök vård om du har svullna, ömma eller stela leder i fötterna som inte går över, särskilt om besvären är värre på morgonen eller kommer i skov. Ju tidigare reumatoid artrit upptäcks och behandlas, desto bättre är utsikterna att bromsa sjukdomen och undvika bestående ledskador och felställningar.

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig, eller om du vill veta vilken mottagning som passar dina besvär bäst.

Källa: sv.wikipedia.org/wiki/Reumatoid_artrit
